2016-03-04

MARTINS COMEBACK, DEL 4, PRAKTEXEMPLARET


Måndagens operation följdes av träningspass på monarken med distansintensitet, för att i största möjliga mån undvika att blöta ned operationsförbandet. Svårt att cykla utan att svettas!
Spikband + trallskruv


Operationen ska tydligen ha gått bra, läkning känns som att den går  oförskämt snabbt. Skönt. Jag kan utan problem ”hänga på” styret utan att nån nämnvärd smärta uppstår. Revben och lunga gör sig inte heller särskilt mycket väsen av sig.
Newt enda som backat lite är det brutna vänsterfingret, barnen har gjort sitt bästa för att få mina armar att arbeta, vilket mest påverkat fingret. Äh, man har ju tio stycken av en anledning.

Lördagens distansfjutt ackompanjerades av ytterligare en pusselbit i traumat (börjar bli en vana…). Två timmar har aldrig känts så långa tror jag. Ganska otroligt hur man kan fylla så mycket programtid med så lite.

Oh, the joy!


Söndagens pass hade jag bestämt skulle efterföljas av helkroppsdusch (!) och avtäckning av såret, spännande!
Extra svårt att hålla sig på låg intensitet när man vet att man ändå ska byta förband efter, men better safe than sorry säger ju de som vet…

Manly man!


Såret såg för mina lekmannaögon ut att ha läkt fantastiskt bra!
Nu med nytvättad överkropp och med vetskapen om att jag är ett praktexemplar i läkförmåga, kunde jag börja rampa upp träningen och sätta lungan under provtryck, skulle den hålla?!